Du och jag.
I ensamheten.
Jag var rädd.
Du skakade.
Norra Kust.
Ni vet, det man hör på radion.
Det spelades, från en radioapparat.
Det var de drömska tonerna, som fick mig.
Att blekna, som de urtvättade jeansen en gång gjorde.
Ditt ansiktsuttryck ändrade karaktär,
helt plötsligt så var vi på samma nivå.
Jag ville iväg, mer än någonting annat.
Fly, om du vill kalla det de.
Hitta en utväg, bortväg, bakväg, omväg.
Allting skulle duga.
I brist på svammel
Dog allt ut
Vi föll ned.
DOMEDAGEN var kommen.
/ cH
